I Sverige infördes sparformen Investeringssparkonto (ISK) den 1 januari 2012 för att stimulera privatpersoner att spara i aktier och investeringsfonder. Endast privatpersoner (och dödsbon) kan spara i den här sparformen; den är inte för juridiska personer såsom företag och organisationer.

För en privatperson är en av de stora fördelarna med ISK att det är väldigt krångelfritt ur skattesynpunkt, samtidigt som man får behålla en hög grad av kontroll och omfattas av både insättningsgarantin och investerarskyddet.

Innan ISK infördes sparade många privatpersoner i kapitalförsäkringar eftersom de var enkla att hantera rent skatte- och deklarationsmässigt, men en nackdel med denna sparform är att värdepappren aldrig ägs av privatpersonen utan av försäkringsbolaget, vilket bland annat innebär att investeringarna inte omfattas av det statliga investerarskyddet och man löper stor risk att förlora allt om försäkringsbolaget går i konkurs. Dessutom är sparandet i en kapitalförsäkring bundet på ett sätt som sparande i ISK inte är.

Är sparandet i ett investeringssparkonto (ISK) bundet?

Nej, sparandet i ett Investeringssparkonto är inte bundet. Du kan sälja tillgångarna när du vill, och det finns inte någon viss tidpunkt som måste passeras för att du ska kunna sälja tillgångarna utan att behöva betala någon viss skatt eller avgift för det.

Beskattning

Med ett ISK betalar du inte någon skatt när du säljer en tillgång med vinst, utan du betalar istället en årlig schablonskatt som räknas fram baserat på storleken av ditt sparande och nivån på statslåneräntan.

På din schablonintäkt betalar du 30% skatt. Detta motsvarar för närvarande mindre än 1% årlig beskattning på investerat kapital.

Deklaration

Eftersom du betalar en årlig schablonskatt beräknas på storleken av ditt sparande blir det väldigt lätt att deklarera ditt sparande i ett ISK. Du behöver varken redovisa försäljningar, kapitalvinster eller utdelningar, utan anger bara en schablonintäkt som i huvudsak räknas fram baserat på storleken av ditt sparande och nivån på statslåneräntan året innan. De banker och liknande institutioner som erbjuder dig att spara i ISK via dem räknar dessutom ut både kapitalunderlag och schablonintäkt åt dig och rapporterar till Skatteverket, så att schablonintäkten står förtryckt på din deklarationsblankett.

På schablonintäkten betalar du 30% skatt.

Uträkning

1. Först beräknas ett kapitalunderlag, som är en fjärdedel av summan av värdet av tillgångarna i ditt ISK vid ingången av varje kvartal, och värdet av de insättningar och överföringar till kontot som gjorts under året.
2. För att få fram schablonintäkten multipliceras kapitalunderlaget med statslåneräntan per den 30 november föregående år ökad med ett visst antal procentenheter. För åren 2012-2015 var ökningen noll procentenheter, för åren 2016-2017 var den 0,75 procentenheter och för åren 2018-2019 var den 1,00 procentenheter. (Ditt sparinstitut vet vad korrekt tillägg för beskattningsåret är.)

Viktigt: Schablonintäkten ska sedan år 2016 alltid vara minst 1,25% av kapitalunderlaget. Skulle du räkna fram en lägre intäkt är det alltså 1,25% av kapitalbeloppet som gäller.

FAKTOR FÖR SCHABLONINTÄKT

Inkomstår	Statslåneränta (30 nov föregående år)	Ökning	Minsta faktor	Faktor för schablonintäkt
2012	1,65%	—	—	1,65%
2013	1,49%	—	—	1,49%
2014	2,09%	—	—	2,09%
2015	0,90%	—	—	0,90%
2016	0,65%	0,75%	1,25%	1,40%
2017	0,27%	0,75%	1,25%	1,25%
2018	0,49%	1,0%	1,25%	1,49%
2019	0,51%	1,0%	1,25%	1,51%

Måste jag betala schablonskatten även när mitt sparande i ISK har minskat i värde?

Ja, schablonskatten betalar man även de år då innehavet minskat i värde.

Artikeln uppdaterades senast: oktober 9, 2019